Andreas Bergh

Statsvetarna här länge haft sina årliga möten i statsvetenskapliga förbundet, medan svenska ekonomer mest åkt utomlands för att presentera papper och diskutera.

I år ändras detta:

En första nationell konferens för svensk nationalekonomi hålls i Lund hösten 2010 med start på förmiddagen fredagen den 1 oktober, och med avslutning på eftermiddagen lördagen den 2 oktober. Uppsatser inom nationalekonomins alla områden välkomnas.

Inbjuden huvudtalare är professor Torsten Persson, IIES, Stockholms universitet.
...
Utöver sessioner med presentation av forskningsresultat kommer konferensen att erbjuda plenardiskussioner kring undervisningsfrågor, utbildnings- och forskningspolitik samt praktisk ekonomisk politik. En postersession kommer att organiseras, med framför allt doktorander och nydisputerade som målgrupp.

Mer här. Dyk upp!

LO:s chefsekonom Lena Westerlund i radio i morse:

"Skattesystemet ska vara så neutralt som möjligt"

Verkligen Lena? Är detta faktiskt är LOs åsikt? Ett antal egenheter i skattesystemet har funnits just för LOs skull (avdragsrätt för fackföreningsavgifter, den grundavdragsvariation som brukar kallas LO-puckeln, se exempelvis debattartikel av Feldt) och jag tror knappast att LO i neutralitetens namn vill harmonisera momsen så att exempelvis den sänkta matmomsen avskaffas.

Därtill kan läggas att det retoriskt inte är någon vinnare att ställa skattesystemets neutralitet mot bilden av människor som får konkreta jobb.

Och för den som undrar: Jag tyckte inte Stefan Fölster fick fram sina bästa argument heller.

Ett tilltalande argument mot RUT-avdraget är att retoriskt fråga varför just den här typen av transaktion ska subventioneras eller skattegynnas.

Jag har tidigare påpekat att det är underligt att kalla avdraget för en subvention eftersom verksamheten fortfarande är beskattad, om än aningen lägre. Mot detta kan då invändas att en subvention är som en negativ skatt och att felet ligger i asymmetrin mellan olika branscher/anställningar/transaktioner.

Gott så. Självklart kan en skattenedsättning ses som en subvention. Enklast blir diskussionen dock om även subventioner ses som subventioner, varvid frågan blir endimensionell: Hur mycket subventioneras olika aktiviteter i ekonomin?

Jag har inte hela listan, men väl en partiell dito. Den visar att det även utan ROT & RUT varierar kraftigt hur mycket olika anställningar subventioneras/beskattas. Det är således mindre troligt att det är principen om neutral beskattning som är den genuint ömmande tån.

Här kommer listan. Bland det minst subventionerade/mest beskattade hittar vi...

Anställning (ej hushållsnära) av höginkomsttagare som betalar värnskatt. Summan av lagstadgade sociala avgifter, värnskatt, vanlig statlig inkomstskatt och kommunalskatt gör att nästan bara storföretag och statliga verk har råd med dylika.

Därefter hittar vi anställning av höginkomsttagare som inte betalar värnskatt. Aningen billigare, men fortfarande inget Svensson kan unna sig.

Anställning av vanlig löntagare är i jämförelse med ovanstående rena kapet: För en totalkostnad på 14000 kan personen få uppemot 8000 i handen. (tidigare bruttokostnad var 16 000 - passa på innan jobbskatteavdraget ryker!)

På ännu högre subventionsgrad hittar vi anställning av unga, gamla och flyktingar, enligt de så kallade nystartsjobben som ger dessa grupper sänkt arbetsgivaravgift. Rabatten gjordes nyligen ännu större som en krisåtgärd.

Prylar är enligt detta synsätt mer subventionerat än att anställa människor. På de flesta grejor utgår bara 25 procents moms.

Livsmedel är ännu mer subventionerat (dock ej levande djur, förutom ostron, som är levande men räknas som livsmedel och därför omfattas av undantaget och endast momsbeläggs med 12 procent. Gäller dock ej om ostron säljs som naturläkemedel).

Ännu högre subventioner får böcker och tidskifter (dock ej e-böcker och e-tidskrifter, eller böcker där mer än hälften av sidorna är avsedda för urklippning), med bara 6 procents moms.

Viss idrotts- och kulturverksamhet är helt momsfri, liksom terapi hos legitimerad psykolog.

Lönebidragsanställning i idéell förening med kommunalt bidrag måste anses synnerligen högt subventionerad.

Bland de allra mest subventionerade hittar vi de 156 personer som åtnjuter Statlig inkomstgaranti för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv.

Visst kan man tycka att det är fel att det finns så många skattesatser/subventionsgrader, och att staten av neutralitetsskäl bord ha samma skatt/subvention på allt.

Frågan är bara om den skatten/subventionen ska vara positiv eller negativ.

Ett vanligt argument mot RUT-avdraget för hushållsnära tjänster är att dylika särlösningar krånglar till skattesystemet.

Argumentet var tveklöst korrekt. Men även detta argument kan numera slå tillbaka: Efter ett riksdagsbeslut förra våren är RUT- och ROT-avdrag samordnade till ett och samma avdrag: Hus-avdraget. Från skatteverkets hemsida:

Följande räknas som husarbete:

• reparation och underhåll, ombyggnad, tillbyggnad (ROT-arbete)
• hushållsarbete som städning, klädvård, enklare trädgårdsarbete samt barnpassning och annan tillsyn

Jämfört med situationen när det fanns separata ROT och RUT-avdrag, är alltså Hus-avdraget en marginell förenkling av skattesystemet, och det är knappast krångligare än när det bara fanns ett ROT-avdrag.

Jag misstänker även på denna punkt att de flesta som ogillar tanken på skatteavdrag för hushållsnära tjänster gör detta oavsett om avdragets konstruktion krånglar till eller förenklar skattesystemet en smula.

Skattesystemet är redan förhållandevis krångligt, och på marginalen gör detta avdrag faktiskt inte särskilt stor skillnad. Det finns argument som biter betydligt bättre...

Mycket debatt om RUT-avdraget för hushållsnära tjänster nu. Jag har ett antal tips i all välvilja till de som instinktivt ogillar RUT-avdraget, men jag hinner bara plita ned det första nu:

Häng inte upp argumentationen på att avdraget är dyrt och  tar resurser från mer angelägna delar av den offentliga sektorn. Sådan argumentation kommer sannolikt att slå tillbaka.

Förr eller senare kommer det att göras en rejäl utvärdering av kostnaden för denna skattereduktion (Maud har tydligen redan bett RUT skriva en pm...) Vad kommer en sådan att visa?

Det rör sig alltså om en minskad total skattebelastning på sysslor som

Man behöver inte ha någon övertro på dynamiska effekter för att inse att det är ganska troligt att avdraget ökar de totala skatteintäkterna.

Och jag anar att de flesta som ogillar avdraget gör det oavsett om effekten på skatteintäkterna är plus eller minus 100 miljoner.