Andreas Bergh

Utmärkt artikel om och med Björn Johnson, statsvetaren som skrivit bok om sjukskrivningarna, i Sydsvenskan. Två viktiga poänger:

Fusk förekommer, men förklarar inte ökningen:

I själva verket låg 1990-talets ekonomiska kris och den allt sämre rehabiliteringen bakom nästan hela ökningen i sjukfrånvaron, enligt Johnson (som stödjer sig på forskning av sociologen Tor Larsson). Arbetsgivare hade inte längre råd med omplaceringar och dämpande anpassningsåtgärder. Sjukskrivningstiderna blev längre.

Den politiska enigheten har varit betydligt större än vad den politiska retoriken nu antyder:

– Alla viktiga förändringar på 1990-talet – de beslut som ledde fram till de höga sjukskrivningstalen – fattades av S-regeringar, i bred politisk enighet över blockgränsen, säger Björn Johnson. Han påminner om att den tidigare socialförskringsministern Anna Hedborg (S) beskrivit sjukförsäkringen som ”för mjuk”.

En fundering: Tanken/förhoppningen var ju att Anna Hedborgs utredning skulle ligga till grund för en bredare och större utredning och uppgörelse över blockgränsen, likt pensionsreformen. Så blev det inte - kanske för att borgerliga tyckte om att kunna kritisera socialdemokraterna för att det förtidspensionerades 30-åringar och det så kallade utanförskapet ökade.

Detta val slår nu tillbaks mot regeringen: Nu kan oppositionen kritisera regeringen för att sjuka utförsäkras.

Jag gissar att regeringen nu inte alls skulle haft något emot att frågan vore begravd i en utredning - men det är förmodligen för sent.

Visst har exakt denna korrigering gjorts tidigare, i samma tidskrift, av samma person?

Det skrivs allt mer om Wilkinsons bok the spirit level / jämlikhetsanden.

Johan Norberg och Dan Josefsson täcker ganska bra in extremerna (men Johan är verkligen inte särskilt extrem...)

Jag anade detta, så jag har förberett en liten promemoria för alla som undrar hur korrekt boken är vetenskapligt sett, hur mycket som bevisas av scatterplots och hur stor effekten är jämfört med andra effekter.

Idealiskt skulle jag vilja skriva mer och längre, men de fem sidor jag hittills totat ihop finns här finns här.

Kortversionen för stressade läsare, är att datasetet som användes i den här artikeln, passar bra för att testa sambandet mellan ojämlikhet och förväntad livslängd.

Resultat:

Kolumn 1 är vanlig OLS (det samband som syns i skatterplots).
Kolumn 2 innehåller landdummies.
Kolumn 3 innerhåller lands- och tidsdummies.
Kolumn 4-5 korrigerar för BNP/capita, läkartäthet och kaloriintag.

Resonemang om hur dessa resultat bör tolkas, finns i promemorian.

... kan noteras att en reviderad version av detta wp numera är antagen för publicering:

Bergh, Andreas and Therese Nilsson. 2009. "Good for living? On the relation between globalization and life expectancy." Forthcoming in World Development.

Tack till chefen för den fiffiga titeln, tack till Henrik som övertygade oss om att man inte måste ha med svårtolkade GMM-skattningar och till alla andra som gett synpunkter på tidigare versioner.

Roligast av allt är väl att resultatet är mycket trevligt:

Abstract
This paper analyzes the relationship between three dimensions (economic, social, and political) of globalization and life expectancy using a panel of 92 countries covering the 1970–2005 period. Using different estimation techniques and sample groupings, we find that economic globalization has a robust positive effect on life expectancy, even when controlling for income, nutritional intake, literacy, number of physicians, and several other factors. The result also holds when the sample is restricted to low-income countries only. In contrast, political and social globalization have no such robust effects.

Nörderier för den intresserade: World Development var en trevlig tidskrift att skicka till, trots att de kräver att man skickar in papperskopior samt en diskett (!). I första vändan kom synpunkter från tre referees på mindre än fyra månader. Efter revideringar gick CD-skivan (hittade ingen floppy) sönder på väg till Kanada, så jag tilläts maila. Besked två veckor senare.

Relaterat: Artikel i Sydsvenskan om min medförfattare Therese.