Andreas Bergh

Norska afrikarådet gör följande observation om effekten av val, röstköp och inflation i Nigeria:

Election seasons are periods of increased spending. This arises in the large part from the preparation and campaigns of political office aspirants; and the conduct of elections by political parties and electoral bodies. In Nigeria, much of the huge spend is attributable to political corruption of buying endorsements and votes. The pumping of so much money into the system in a short space of time and the fact that much of the spending is not directly productive, make it inflationary.

Jag har hört tesen från flera håll: När det är val, säkrar sittande regering/president makten genom att köpa röster. Betalning sker med nytryckta pengar från centralbanken. När folk så småningom insett vad som hänt med penningmängden ökar inflationen.

Tesen låter inte heltokig och är vad jag kan se inte heller utforskad till leda i en utvecklingskontext.

Här finns data över val i Afrika. Tuta och kör!

På Southern Economics Association för några veckor sedan, talade Bill Easterly, författare till The White Man’s Burden, under på rubriken “Does Development Economics Cause Economic Development?”.

Easterly inledde med att beskriva två idéer tänkta att hjälpa fattiga länder:

1. Karusellen som också är en vattenpump. När barnen leker på karusellen, pumpas vatten upp från marken och lagras för senare behov.

2. Lyxkaffe från Rwanda. Istället för att exportera billigt kaffe utan särskilda varumärken (med mycket små vinstmarginaler), skulle Rwanda ge sig in på marknaden för finkaffe med varumärken (med enorma mark-ups).

Easterly frågade publiken (ekonomer) vilken idé de trodde mest på. Nästan alla trodde mest på karusellpumpen, som onekligen kan låta som en mycket smart idé.

I själva verket har karusellpumparna visat sig vara en dålig idé: Barnen tycker inte om att leka på dem – förutom när det kommer dit fotografer (bilder). När fotograferna gått hem, slutar barnen leka. Byns kvinnor får då knuffa runt en karusell för att få vatten.

Som pump betraktad, är karusellen dålig, dyr och svår att reparera. Projektet har fått mängder av kritik: Exempel här, här, samt en artikel i the Guardian.

Problemet är enligt Easterly inte bara att pumparna floppade. Ett större problem är att det tog tio år innan problemen blev allmänt kända. Prestige var viktigare än faktiska effekter. Pumparna fick Världsbankens “Development Marketplace award” år 2000. Laura Bush invigde pumpar i Zambia under pompa och ståt. Youtube-sidan finns kvar, och den siktar ganska högt:

Find out in 30 seconds why the unique PlayPump Water System provides a fun and sustainable solution to the global water crisis in Africa

Kaffet då?

Enligt Easterly funkar det riktigt bra. Och mycket riktigt: 200 kronor kilot på prisjakt.nu. Intressant nog kom idén att exportera finkaffe efter en analys utförd av Enhanced Integrated Framework, som beskriver sig så här:

The EIF is a multi-donor programme, which supports LDCs to be more active players in the global trading system by helping them tackle supply-side constraints to trade

Jämfört med karusellpumparna var alltså kaffeidén mycket billigare och mycket bättre. Men båda idéerna kom alltså ur biståndsprojekt. Vad lär vi oss av detta?

För Afrika-intresserade: En tumblr-blogg med diverse illustrerad statistik – exempelvis om höger/vänstertrafik:

Gjorde en sökning på McDonaldization. Fann 103 vetenskapliga publikationer. Ur abstract till en av dessa: 

It is frequently asserted that the ongoing process that is commonly referred to as globalization should bring about wide-spread changes in values. Furthermore, it is hypothesized that the unparalleled increases in the flow of capital, goods, services and information coupled with the revolutionary developments in information and communication technologies should result in a convergence of values.

Sedan kommer lite om att tesen testas med world value survey. Resultat:

The conclusion is that cultural value change has been rather limited during this period at least for this sample of countries. Among the dimensions studied, marriage, family and gender relations seem to be the area of most significant change. On the other hand, we have found almost no evidence for even a slow convergence of values.

Källa: Esmer, Y. (2006). "Globalization, "McDonaldization" and Values: Quo Vadis?" Comparative Sociology 5(2-3): 183-203.

Kanske har Beautiful south fel trots allt?

Från OneWorld South Asia, en artikel om Mugabes landreformer, där de vita jordägarna fick flytta på sig, bland annat för att de ansågs ha orättmätigt lagt beslag på den bästa marken. Men reformen fick inte väntat resultat:

Handing over lands of 4000 white farmers to black natives under President Mugabe's land reform programme has resulted in a deteriorating farming scene in the country ...

As we look out over thousands of untended citrus trees he explains that all they produce now are shrivelled, bitter lemons. "As a country we are losing millions of dollars, and as ordinary Zimbabweans we can no longer afford to send our children to school."

Men det finns de som försvarar reformen:

... we are satisfied that the programme of land reform has succeeded ... It might not be 100%, but now the land is with the people of Zimbabwe [...] Had they agreed to share nicely, none of these troubles would have happened ...

Mer här.

På Center for Global Development finns bilder av marken från Google Earth, före och efter landreformen:

Gränsen mellan det privatägda och det allmänna landet syns tydligt - så tydligt att det knappast kan förklaras av skillnader i nederbörd eller jordkvalitet. Gränsen som syns är den mellan jordbruk som drivs i vinstintresse och allmänningens tragedi. Och efter reformen, har allt land blivit mindre grönskande.

Craig J. Richardson skriver:

Instead of improving both, the move towards equality has had ironic results: commercial farming sector now increasingly resembles the communal lands. The once irrigated commercial land is brown and scorched, and the reservoirs have dried up due to a lack of parts. [...]

The underlying wealth of the commercial farmland derived from the protection of private property, an institutional centerpiece that has now been abandoned [...] 

Since the post-2000 land reforms, commercial agricultural production has dropped up to 75 percent, as individuals have lost initiative to work, collateral no longer exists, and banks have collapsed.

För den som vill läsa mer: Richardson, Craig (2006), "Land Reform in Zimbabwe" in De Soto, Hernando and Francis Chevenal, Swiss Human Rights Book, Vol.1: Realizing Property Rights, Berne: Rueffer and Rub, pp. 74-84.

Har tidigare skrivit om Afrikafonder, som bl a har Massmart, ett antal varuhuskedjor som påminner om Wal-Mart, fast i Afrika.

Nu meddelas att Wal-Mart köper Massmart och därmed ger sig in i Afrika. Bra för de som har Afrikafonder, och sannolikt bra även för konsumenter i Afrika som efterfrågar massproducerade billiga konsumentprodukter. Och förmodligen även bra för de som får jobb på framtida Wal-Mart.

Men dåligt, åtminstone på kort sikt, för andra inhemska producenter som konkurreras ut av Wal-Mart. Och ännu en motgång för de som trodde/hoppades att Afrika skulle kunna bli rikt utan att få Wal-Mart och McDonalds.

När öppnar IKEA?

Nu med flera ljuspunkter i Afrika!

Även globala klyftor kan mätas på många olika sätt. Här är ett diagram med trevlig trend från FNs World Development Report 2009.

I OECD-länder verkar priset för ett treminuterssamtal till USA ha stabiliserats: En jämvikt givet graden av konkurrens och marginalkostnaden med rådande teknologi, förmodligen.

Alla andra regioner i världen rör sig snabbt mot denna låga nivå. Snabbast är fallet i problemregionen nummer ett: Afrika söder om Sahara.

Som en liten online-bonus till söndagens Op-ed i svenskan kommer här en ingång som jag slopade på ett rätt tidigt stadium till förmån för att mer konvetionellt kroka på Världsbankskonferensen som hölls i Stockholm i juni.

Men om det varit snäppet mer accepterat att referera till videospel, hade texten kanske börjat såhär (ok, kanske inte fullt så svulstigt):

Den som någon gång spelat videospelet Halo 3 på internet har sett den: Världskartan som med ljusa prickar visar var i världen de inloggade spelarna befinner sig, innan de kastas in i spelets säregna rymdkrig. Kartan är en påminnelse om hur ojämnt fördelad världens utveckling är. I Europa och nordamerika finns ett myller av ljuspunkter. Andra uppkopplade spelare finns i Japan, längs kusten i Australien och Sydamerika. Afrika är nästan alltid helt mörkt. Den virtuella samvaro som skulle kunna koppla ihop spelare från världens alla hörn, knyter alltså i praktiken bara ihop européer och amerikaner.

Den där enda pricken i Afrika, är det kungen av Swaziland månne?

...är tuff. Se hennes anförande i Stockholm nyligen här, lär Jesper Roines rapport här.

Med en revisionsrapport från Ernst & Young i högsta hugg, tar biståndsminister Gunilla Carlsson till orda på Newsmill:

Av konsultrapporten framgår att det svenska stödet till hälsosektorn [i Zambia] föregicks av en otillräcklig, delvis felaktig och undermåligt dokumenterad riskanalys; att varningssignaler om korruptionsmisstankar vare sig noterades eller åtgärdades; att orena revisionsberättelser ignorerades och att alltför lite tid avsattes för att diskutera ekonomiska frågor vid möten mellan biståndsgivare och hälsoministeriet.

Hade en riktigt trevlig diskussion om Fairtrade med UF Linköping för några dagar sedan. Åtminstone en i publiken verkar ha uppskattat det.

För intresserade rekommenderas alltså Helena Johanssons rapport om ämnet. Här diskuteras en artikel i Ordfront om svårigheterna i att verifiera att kraven vid etiska märkningar (i det här fallet Rainforest Alliance) faktiskt efterlevs.

Dessutom är följande intressant: På Caribou Coffe (I washington DC) upptäckte jag nyss en affisch från just Rainforest Alliance. I punkter ges där skäl att välja kaffe certifierat av dem snarare än av Fairtrade. 

Jag får intrycket att Rainforest Alliance är ganska vag om vad deras märkning betyder, men har bra poänger i sin kritik av Fairtrade. Bland annat påpekas att Fairtrade bara arbetar med små kooperativ när det gäller kaffe, medan även stora, icke-kooperativa odlingar kan få Rainforest Alliance-märkning.

Och just det, kaffet var utomordentligt gott.

Uppsatstips: Jämför Fairtrade och Rainforest Alliance ur något intressant perspektiv. Blir perfekt för Ohlininstitutets uppsatstävling!

Dessutom: Fairtrade har numera en egen etikett på bloggen.