Andreas Bergh

Att skriva avhandling i Sverige i början av 2000-talet är på många sätt ett nyliberalt projekt

Andra meningen i förordet av Ulrika Janssons avhandling "Den paradoxalt nödvändiga kvinnan : Könsdiskurser i Svenskt Näringsliv - ett nyliberalt drama"

Kan det vara Johan Norberg som gjort en Alan Sokal?

Universitetets internrevisorer skickade mig en enkät. Fastnade för fråga sex:

Fint i sin enkelhet. Undrar vid vilken andel icke-ja de tänker slå larm.

hr Karlsson-Chacker (var det så?) är briljant här.

Jag kan bara lägga till en anekdot till Johans många exempel:

På ett av Sveriges universitet var proceduren nyligen följande när en forskare ville uppdatera en forskningshemsida: Skriva ett worddokument med de ändringar som skulle göras och skicka detta (jag tror att mail var ok) till en särskild funktion som, så småningom, uppdaterade hemsidan.

Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt

Den nya språklagen (gäller sedan 1 juli) gör det uppenbarligen möjligt att anmäla myndigheter som uttrycker sig obegripligt. Men det blir faktiskt inte Lunds universitets promemoria om genuscertifiering som blir pilotfall.

Istället har nätverket Språkförsvaret JO-anmält Stockholm stad (allt enligt P1), genom att hänvisa till en annan del i lagen, som säger att det allmänna ska använda och utveckla (!) svenska språket. Då duger det inte att det kommunala bolag som ansvarar för näringslivspolitiken heter Stockholm Business Region, menar språkförsvararna. För att inte tala om The capital of Scandinavia...

Officiella minoritetsspråk i Sverige är för övrigt Finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, enligt nya språklagen. Det allmänna ska ha "ett särskilt ansvar" för att "skydda och främja" dessa.

Jag undrar om institutionens kursutvärderingar finns tillgängliga på meänkieli. Förmodligen dags att minoritetsspråkscertifiera undervisningen när man ändå är på gång. Frivilligt naturligtvis.

Problematiseras kursplanerna med avseende på genus? Tas genus upp i examinationen? Beaktas genus i kursutvärderinger?

Genusbegreppet
Begreppet genus (eng. gender) har under de senaste decennierna kommit att användas inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som en relationell term för de sociala och kulturella processer som skapar föreställningar om både kvinnor och män. Kvinnligt och manligt uppfattas i genusteoretiska sammanhang som sociala och kulturella fenomen, föränderliga i tid och rum.

Genus är följaktligen ett analytiskt begrepp som ligger till grund för ett kunskapsområde som uppehåller sig kring frågor om hur uppfattningar om kön konstrueras och reproduceras i en samhällelig kontext. Dessa idéer är av grundläggande betydelse för förståelsen av de villkor vi lever, och har levt, under. Samtidigt bör dessa föreställningar också relateras till andra sociala kategorier som klass, etnicitet och sexuell läggning (jfr Lewander & Jordansson 2000:10). Genusbegreppet har ersatt de äldre och snävare termerna könsroll, socialt kön och sociokulturellt kön.

Har kursplaner och andra styrdokument setts över med avseende på genus och
har detta synliggjorts för studenterna?"

På Ratio gick vi nyss över till Google Apps för eposthantering. Enorma mängder lagringsutrymme för lägre pris. På Lunds universitet - där forskningsmedel belastas med overheadavgifter på drygt 50 procent - gick nyss följande mail ut:

Vi inför avgift för de som har över 2 GB i sin Postlåda

Vi vill härmed informera er om att detfr.o.m. 2009-07-01 kommer att vara avgiftsbelagt att överstiga Postlådansnya maxgräns på 2GB. De användare som ligger nära/över gränsen har blivit informerade om detta via ett annat utskick.

Användare som i framtiden kommer att närma sig maxgränsen kommer att få en notis om detta via ett mejl. Här har man då valen att rensa, arkivera, eller köpa mer utrymme. Notera att även de brev som ligger underBorttaget tar upp plats så glöm inte bort att rensa här med jämna mellanrum.

Just nu sitter jag dock i ett kontorslandskap för gästforskare på Harvard, med Dunkin Donuts runt hörnet. Skönt.

Åter till det kära ämnet metaverksamhet vid universitetet. Fick nyss följande mail, som illustrerar med all önskvärd tydlighet vilken verksamhet som är viktig och vilken som snällt får flytta på sig:

Som en följd av att morgondagens []seminarium med [forskare] tidsmässigt sammanfaller med informationsmötet om den nya redovisningsmodellen har det skett vissa förändringar i vårens seminarieschema.

Kom nyss i mailen: Utbildning i ny redovisningsmodell för indirekta kostnader

Forskare, lärare och administrativ personal vid Ekonomihögskolan har nu möjlighet att få en introduktion i den nya redovisningsmodellen och dess tillämpning. [personer] diskuterar följande frågeställningar: varför införs en ny redovisningsmodell för indirekta kostnader? Hur ser den nya modellen ut? Vad skiljer sig jämfört med den gamla modellen? Hur påverkar den nya redovisningsmodellen kärnverksamheten (forskare m.fl.) vid t ex projektansökan, återredovisning och medfinansiering?

Nyhetsbrevet från LuPod är en outsinlig källa till förströelse, som även lärt mig att det finns numera en ny typ av tjänst på universitetet, Grant manager. Dessa anställs för att koordinera sökandet av forskningspengar. Koordinera är nog ett nyckelord, själva sökandet får forskarna nog fortfarande göra själva.

Kruxet är att det är svårt att koordinera ansökningar. För att utbilda de som anställs för att koordinera sökandet av medel som krävs för att forska, anordnas det - naturligtvis - kurser. I det snyggt layoutade nyhetsbrevet läser jag om Jens, som jobbar som Grant manager:

To become an expert on EU applications, Jens has taken a couple of short courses on the subject, organized both by Vinnova and Lund university.

Vinnova, om någon undrar, är "en statlig myndighet som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet." Inte helt olikt Tillväxtverket, som  "arbetar för fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet."

Kännetecknande för verksamheten vid ett riktigt gammal anrikt universitet, är att den faktiska verksamheten - forskning och undervisning - trängs undan av metaverksamhet.

Definition: Metaverksamhet på ett universitet är verksamhet som inte ÄR forskning eller undervisning, men som handlar om forskning eller undervisning.

Metaverksamheten har ofta det förmenta syftet att underlätta eller förbättra kärnverksamheten. Jag är mycket fascinerad av metaverksamheten.

Den senaste (av mig upptäckta) metaverksamheten är LuPod, Lunds universitets postdoktorsprogram, som nyss skickade mig en pdf-fil i fyrfärg (1 Mb).

Det visar sig att 36 personer har antagits (oklart av vem) till ett "karriärutvecklingsprogram" som har möten en gång i månaden och diskuterar följande:

• Forskning och karriärvägar, tjänster, arbetsrätt
• Hur blir man en framgångsrik forskare?
• Hur blir man en framgångsrik lärare?
• Hur får vi ihop de olika rollerna?
• Kompetenser, meriter och prioriteringar
• Att kommunicera forskning: Tredje uppgiften
• Kommunikation och ledarskap

Som ni märker, rör metaverksamheten ofta frågor som en lekman lätt skulle kunna få för sig att hela universitetet ägnar sig åt.

I själva verket finns alltså ett särskilt program för att diskutera exempelvis hur man blir en framgångsrik forskare. Detta består av "föreläsningar, panelsamtal, grupparbete, diskussioner och praktiska övningar." Bland annat ska man diskutera frågan

"Hur kan vi bli excellenta och konkurrera med till exempel Oxford?"

Det är en viktig fråga. Jag hoppas de sammanfattar vad de kommer fram till i nästa nyhetsbrev.