Berghs Betraktelser

Socialdemokrater, moderater och människor från andra länder

2010-08-31T16:53:53Z

Kort efter att jag inser att socialdemokraterna vill återinföra fackligt veto mot utländsk arbetskraft, kommer jag hem endast för att finna att Malmö-moderaternas 10-punktsprogram för staden har som första punkt införandet av ett tillfälligt flyktingstopp.

Menar inte dessa partier att det är en tillgång för ett land (eller en stad) att människor från andra länder söker sig dit?

Sommestad i Aftonbladet

2010-08-30T13:49:33Z

Missa inte Lena Sommestad i Aftonbladet. Först antyds att icke-akademiker inte kan/bör kritisera akademiker:

Christopher Snowdon driver tesen att Wilkinson och Pickett är dåliga forskare. Han dömer ut hela den forskning som presenteras i ”Jämlikhetsanden”. Snowdon gör detta utan att ha någon egen vetenskaplig meritering. Han ignorerar också helt den omfattande forskning som ligger till grund för Wilkinsons och Picketts bok.

Sedan kommer en formulering att bära med sig likt en karamell:

Det finns i dag tiotusentals vetenskapliga publikationer om ojämlikhet och sociala problem. De här studierna har ännu inte klarlagt alla aspekter av ojämlikhet, men de visar att ojämlikhet är en nyckelfaktor om vi vill förstå skillnader i människors livsvillkor.

Ahhh... Inget förgyller eftermiddagen på samma sätt som Aftonbladets kultursida...

Fackligt veto mot utländsk arbetskraft?

2010-08-27T13:55:03Z

Jag undrar om följande s-krav kommer att användas på valaffischerna:

Socialdemokraterna vill återinföra det fackliga vetot mot att ta in arbetskraft från utlandet. [...] Förslaget är en del av Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda [sic!] på arbetsmarknaden.

Från Dagens Arena

Årets seminariehändelse?

2010-08-26T08:25:06Z

Här kommer ett tips om en riktig godbit: Ett seminarium om användandet av Riksdagens utredningstjänst!

Ur inbjudan:

Välkommen till en diskussion om Riksdagens utredningstjänst och dess användning.

Vilket är RUT:s uppdrag och hur utför de sina utredningar?
Hur används RUT av de politiska partierna? Har det skett en förändring?
Hur använder media siffrorna från RUT:s utredningar?

I panelen finns Gunnar Fors,utredningschef RUT, Lena Mellin, politisk kommentator Aftonbladet, Henrik Jordahl, IFN, samt Olle Eddesten, sektionschef Ekonomisk analys RUT.

FORES chef Martin Ådahl modererar.

Tid: 31 augusti 10.00-11.15
Plats: FORES lokaler, Bellmansgatan 10

Fritt fram för alla att anmäla sig här!

Frank om att undervisa mikro

2010-08-25T09:12:31Z

Så här skriver ekonomen Robert H Frank i ett papper om undervisning på anivå i nationalekonomi:

Several months after having completed an introductory economics course, most students are no better able to answer simple economic questions than students who never took the course. The problem seems to be that principles courses try to teach students far too much, with the result that everything goes by in a blur.

Inte helt upplyftande med tanke på att jag nästa vecka drar igång just en sådan kurs...

Frank menar att det är bättre att fokusera ett antal principer, och han föreslåt följande:

The scarcity principle: Having more of one good thing usually means having less of another.
The cost-benefit principle: Take no action unless its marginal benefit is at least as great as its marginal cost.
The not-all-costs-matter-equally principle: When making decisions, some costs (e.g., opportunity and marginal costs) matter much more than others (e.g., sunk and average costs).
The principle of comparative advantage: Everyone does best when each concentrates on the activity for which he or she is relatively most productive.
The principle of increasing opportunity cost: Use the resources with the lowest opportunity cost before turning to those with higher opportunity costs.
The equilibrium principle: A market in equilibrium leaves no unexploited opportunities for individuals, but may not exploit all gains achievable through collective action.
The efficiency principle: Efficiency is an important social goal because when the economic pie grows larger, everyone can have a larger slice.

Jag gillar framför allt Franks argumentation för att fokusera på vissa principer:

This narrower, more focused approach has much in common with the way a good tennis pro teaches a beginner to play tennis. In addition to the basic forehand and backhand ground strokes, there are countless other strokes to master in tennis—many of them highly nuanced, such as the top-spin lob, the American twist serve, the drop volley, and so on. A good pro ignores those more complicated shots entirely, concentrating instead on getting students to master the basic forehand and backhand.

Japp: Barnafödande smittar av sig

2010-08-24T16:43:22Z

Om en kollega just fött ett barn ökar sannolikheten att andra också kommer att föda barn 13–24 månader senare med ungefär 10 procent. [...] På lite längre sikt påverkas även t.ex. kollegornas syskon.

ur en ny IFAU-studie av Lena Hensvik och Peter Nilsson. Som ofta med IFAU-studier är dataunderlaget rejält: 150 000 kvinnor i fertil ålder på arbetsplatser med upp till 50 anställda under 1997–2004.

Är effekten stor eller liten, undrar jag såklart. Men inga liknande studier har gjorts i rika länder, enligt författarna. Har inte Norge ett IFAU?

En miljöpartist som nästan tycker som jag!

2010-08-22T18:34:37Z

Bästa centerpartist (för mig enligt SVT-metoden, får väl tilläggas) blev en viss Per Ankersjö på 71%.

Halo3-bilden funkar igen!

2010-08-20T11:18:03Z

Nu med flera ljuspunkter i Afrika!

Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten

2010-08-18T08:34:33Z

Här kommer mitt längsta inlägg om Jämlikhetsanden hittills. Vi börjar lite nätt med min presentation vid morgonens bokpresentation, som för övrigt kan ses här.

Dessutom har jag satt ihop data över ginikoefficienter, spädbarnsdödlighet och förväntad livslängd i ett google kalkylark. Eftersom det varit en väldig diskussion rörande källvalet, hämtade jag själv data från Swiid (enligt min mening är den bästa källan för Ginikoefficienter) och FN. Nyaste tillgängliga data användes.

Med dessa data gjorde jag först en replikering av W&P:s samband mellan ojämlikhet och förväntad livslängd:

Notera att Japan har högre ojämlikhet här än enligt Wilkinson och Picket (vilket bland andra Danne Nordling redan påpekat).

Christopher Snowdon, författare till Jämlikhetsbluffen, tycker att Tjeckien, Slovakien och Slovenien borde få vara med, eftersom de är minst lika rika som Portugal. Då blir mönstret följande:

Med måttet spädbarnsdödlighet snarare än förväntad livslängd ser det ut så här när även Snowdons länder tas med:

Slutsats: Det bivariata sambandet är mycket känsligt för val av länder och datakällor. Men skatterplots som dessa bevisar inte så mycket mer än så.

Så hur ska tesen om ojämlikhet och hälsa testas?

Ett enkelt tankeexperiment underlättar diskussionen. Tänk dig ett samhälle med tre personer: Ann, Bart och Clinton, som tjänar 18 000, 20 000 respektive 22 000 kronor i månaden.

----------A--------------------B--------------------C----------

Ann: 18 000 kr Bart: 20 000 kr Clinton: 22 000 kr.

Tänk sedan samma samhälle, men låt Clinton tjäna 30 000 istället för 22 000, och låt Ann tjäna 10 000 istället för 18 000.

----------A-------------------------------------B-------------------------------------C----------

Ann: 10 000 kr Bart: 20 000 kr Clinton: 30 000 kr.

Vad händer med hälsan i tankeexperimentet? Clinton lär må bättre av att ha mer pengar, Ann lär må sämre av att ha mindre. Om ojämlikhet har en separat effekt, bör Bart må sämre av att inkomstspridningen ökat. För att testa om så är fallet, krävs studier av individdata och ojämlikhet på nationell nivå i flera olika länder.

Dylika studier är mycket sällsynta och har i själva verket alldeles nyligen börjat publiceras. Argumentet att individdata krävs går dock tillbaks åtminstone till Gravelle (1998). Med reservation för att forskningsfronten flyttas snabbt, finns det i skrivande stund endast tre sådana studier publicerade, vilket gör att jag kan kosta på mig en möjligen komplett forskningsöversikt:

Hildebrand och Van Kerm (2009) har data från 11 EU-länder och hittar ett statistiskt signifikant men mycket svagt negativt samband mellan landets ojämlikhet och självskattad hälsa.
Karlsson et al. (2010) har data från 21 länder och testar två olika hälsomått. De hittar ett negativt samband mellan landets ojämlikhet människors självskattade hälsa. Det andra hälsomåttet är ett index som beskriver vilka dagliga aktiviteter individen klarar av. För detta mått hittas inget samband med ojämlikheten i landet.
Jen et al. (2009) har data från 69 länder, varav 38 ligger ovanför den inkomstgräns där inkomst inte längre spelar roll för hälsan enligt Wilkinson. De finner ett signifikant positivt samband mellan ojämlikhet och självskattad hälsa, det vill säga motsatsen till vad Wilkinson och Pickett hävdar. De hittar ingen skillnad i hur detta samband ser ut i rika och i fattiga länder.

Det är således rimligt att säga att bland de studier som faktiskt kan testa effekten av nationell ojämlikhet på individuell hälsa, är resultaten inte entydiga.

Vad säger då Wilkinson om detta? Wilkinson är generellt sett sparsmakad med referenser till studier som använder individdata. I en relativt ny översiktsartikel (Wilkinson och Picket 2006) förklaras varför det enligt W&P är fel (!) att korrigera för individuell inkomst (sid. 1775):

If a person’s income is a marker of their social position, then adjusting inequality effects for individual income may be like controlling measures of class stratiﬁcation for individual social status differentiation. However, even if this objection to controlling for individual income is ignored, it appears that despite often using small areas, analyses of inequality which use multilevel methods have usually been able to identify inequality effects even after controlling out the effects of individual income (Subramanian & Kawachi, 2004)

Läsaren får själv avgöra hur övertygande detta är. Den som faktiskt läser Subramanian & Kawachi (2004) skulle kunna hänga upp sig på användandet av ordet "usually" ovan.

Subramanian & Kawachi sammanfattar ett 20-tal studier som har individdata inom ett land (endast de tre studierna ovan har data både på individnivå och i flera länder). 8 av 13 studier inom USA hittat ett negativt samband, medan 5 av 6 studier i andra länder inte hittat något samband.

Översiktstabellerna i Subramanian och Kawachi (2004) är mycket matnyttiga och får sista ordet:

Referenser:

Gravelle, H. (1998), "How Much of the Relation between Population Mortality and Unequal Distribution of Income Is a Statistical Artefact?," British Medical Journal, 316, 382-386.

Hildebrand, Vincent and Philippe Van Kerm. 2009. "Income inequality and self-rated health status: evidence from the european community household panel." Demography 46:805-825.

Jen, Min Hua, Kelvis Jones och RonJohnston. 2009. "Global variations in health: Evaluating Wilkinson's income inequality hypothesis using the World Values Survey." Social Science and Medicine 68:643-653.

Karlsson, Martin, Therese Nilsson, Carl-Hanpus Lyttkens, och George Leeson. 2010. "Income inequality and health: Importance of a cross-country perspective." Social Science & Medicine 70:875-885.

Subramanian, S. V., and Kawachi, I. (2004), "Income Inequality and Health: What Have We Learned So Far?," Epidemiologic Reviews, 26, 78-91.

Wilkinson, R. G., and Pickett, K. E. (2006), "Income Inequality and Population Health: A Review and Explanation of the Evidence," Social Science and Medicine, 62, 1768-1784.

Mer debatt om jämlikhetsanden

2010-08-17T09:39:31Z

För folk som orkar upp tidigt imorgon: Bokfrukost på Timbro. Kl 8.

På seminariet presenteras Jämlikhetsbluffen av välfärdsforskaren Andreas Bergh som skrivit förordet. Boken kommenteras av Ulrika Kärnborg och Daniel Suhonen. Moderator är Håkan Tribell.