Senaste poster
Populära
« Var stimulanserna nödvändiga för att häva krisen? | Main | Ekonomisk Debatt »
fredag
nov122010

Önskemål på Ekonomisk Debatt

Nyligen ställde jag frågan i diverse fora vad man vill se mer av i Ekonomisk Debatt. En rad käpphästar travade genast in:

  • Breda frågor som intresserar icke forskande ekonomer - ex vad är kostnaden av konjunkturcykler
  • Vilka metoder som finns för att komma ur ett empiriskt paradigm, alltså vad som kan göras för att prognosticera framtida beteenden
  • Bistånd. Ny institutionell ekonomi. Ett temanummer på vilka verktyg vi har för att stimulera utveckling i fattiga länder*
  • Fler och mer österrikare
  • En frågekolumn där icke-ekonomer ställer kluriga frågor till ekonomer
  • Privata välfärdsmarknader, invandring och löner/jobb, effekter av skattereformer
  • Mer folkbildande insatser
  • Recension av McCloskeys nya bok
  • Mer av och om Bo Rothstein*
  • Många långa artiklar från lekmän som anser sig revolutionera nationalekonomin
  • Optimal skuldsättningsgrad för stater

---

* Gissa vem som föreslog detta... (jag kommer naturligtvis att bevara upphovsmännens anonymitet)

För fler idéer och önskemål är det fritt fram i kommentarsfältet!

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (18)

Om det blir något biståndsnummer måste ni ha med Janne Pettersson. Han är mycket bra. Det är förresten något vajsing med din rss-feed.
12 nov | Unregistered CommenterJ
Jag hoppas (kanske mot bättre vetande) att det var Bo Rothstein själv som föreslog det. Frågekolumnen lät ganska intressant, förresten.

Och det verkar som att det är andreasbergh.se som det är något fel på.
12 nov | Unregistered CommenterDennis
ja, det är något tok med det tekniska, eller så har jag glömt betala något...
12 nov | Unregistered Commenterbergh
Man skulle med fördel kunna slå ihop följande två önskemål till ett:

* En frågekolumn där icke-ekonomer ställer kluriga frågor till ekonomer

* Mer av och om Bo Rothstein*
13 nov | Unregistered CommenterAkademiker
Givetvis var det Segerfeldt som föreslog * :)
Perfekt stående inslag: "Fråga Bosse". Allt från relationsråd, till frågor om hans forskning och privatliv. Snygg bild-byline också, tack!
14 nov | Unregistered Commenterkricke
Tycker att det låter som en beskrivning av Econtalk. Bortsett från Rothstein. Och Österrikare. Finns det några svenska sådana? Pratar inte nationalitet här...
Multiagentsimuleringar (artificial economics-hållet eller kulturell-institutionell evolution). Mikrofrågor kring kontraktsförhandlingar, auktionsmekanismer.
15 nov | Unregistered CommenterAnders M.L.
Jag tjatar: en kritisk granskning av tjatet om välfärdens framtida underfinansiering, du har ju själv börjat bra här på bloggen.

Och så skulle jag vilja ha en debatt om nationalekonomins begränsningar och förtjänster. Det har varit flera intressanta debatter om det i kommentersfältet på Ekonomistas. Är det meningsfullt att göra prognoser, när blir de bättre än rena gissningar? Hur mycket policyslutsatser går det egentligen att dra från modeller? Och av studier från andra länder, andra situationer?
Citat från inlägget:

''Only Tunisia among the three is a high growth country, underlining one of the report’s main findings that economic growth and human development often diverge significantly, even over as long a time frame as 40 years.''

Vad tror du om detta Bergh?
15 nov | Unregistered CommenterHannes
Jo, det är intressant. men jag blir inte kvitt misstanken att att ordet "often" i detta sammanhang ges en ganska vid betydelse, när det påstås att "economic growth and human development often diverge significantly"

Trenden är ju att HDI och BNP är högt korrelerade, men självfallet är det intressant att fundera på de länder som avviker från detta samband. En bra analys av detta är följande artikel:

Islam, S. (1995). "The human development index and per capita GDP." Applied Economics Letters 2(5): 166-167.

Abstract:
Using cross-section data in regression analysis, this paper examines the relationship between per capita real GDP and the human development index in high, medium and low human development countries. The sensitivity of the human development index to changes in per capita GDP is found to be highest in low human development countries. An 'inverted U' type relationship between per capita GDP and the human development index appears to be valid for medium human development countries.
15 nov | Unregistered Commenterbergh
Jag erkänner. Det var jag.
Jag önskar ett helt temanummer om ekonomiska styrmedel. Har politiker m fl en övertro på detta för dem så bekväma sätt att åstadkomma förändring? Är det skillnad i effektivitet om det är ett negativt (skatt, etc,), direkt positivt (bidrag, kontanter i handen) eller indirekt positivt (subvention)?
Vilken effekt har det att innevånare behandlas som en (stor) skock får och vallhundarna utgörs av ekonomiska styrmedel?
16 nov | Unregistered CommenterHåkan N
Ok! Tack för tips!

Du skriver att ''Trenden är ju att HDI och BNP är högt korrelerade.''

Men detta kan ju lika gärna betyda att hög HDI leder till hög BNP, inte sant?
16 nov | Unregistered CommenterHannes
Punkterna "Fler och mer österrikare" och "Många långa artiklar från lekmän som anser sig revolutionera nationalekonomin" maste ju rimligtvis innebara exakt samma sak!
16 nov | Unregistered Commenterpontus
Ha!
16 nov | Registered Commenterbergh
Jag tycker det vore intressant med en kunskapssammanställning kring hur forskningsläget ser ut med avseende på ojämlikhet och tillväxt, där man försöker belysa och kanske besvara de frågor jag ställde här: http://nonicoclolasos.wordpress.com/2010/04/15/okade-klyftor/#comment-25697

Samt en utredning kring detta med penningmängdens effekter på samhällsekonomin. Har Milton rätt när man menar att "the great depression" delvis orsakades (eller förvärrades) av en minskning av penningmängden, eller har österrikarna rätt som menar att dylika (bubblor med efterföljande) kriser egentligen bottnar att man varit för aktiv med sedelpressarna. Dessa olika synsätt verkar ju i någon mening grunda sig i samma empiri och ändå kommer man fram till vitt skilda slutsatser. Om österrikarna har fel, går det att visa det empiriskt, eller är båda teorier ungefär lika dåligt underbyggda?

Slutligen ser jag gärna något temanummer som tar upp och diskuterar filosofiska och metodologiska frågeställningar inom nationalekonomin. Om inte annat för att visa Dr. Syll att mainstreamekonomer också bryr sig om dessa frågor.. :-)
16 nov | Unregistered CommenterMarcus

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.