Senaste poster
Populära
« Många lästips inför novemberlovet | Main | Borgerlig strukturomvandling »
onsdag
nov012006

Universitetsavgifter, social snedrekrytering och hur många som läser vidare

Skulle införandet av terminsavgifter vid svenska högskolor leda till att färre läser vidare och ökad social snedrekrytering?

Intuitivt verkar svaret vara ett solklart ja. Men efter en del egen forskning i ämnet (här och här, men notera att båda artiklar uppdaterats ganska rejält och nu är under submission) lutar jag faktiskt åt att svaret är 'nej' eller 'möjligen marginellt'.

Istället är det nog i grundskolan som social snedrekrytering till högre utbildning bäst motverkas.

Genom Anders Borglin (!) uppmärksammades jag nyss på att Nicholas Barr verkar göra samma analys i The Guardian:

Access does not fail at 18 because of tuition fees. Access fails when someone leaves school at 16 for reasons that started much earlier.

Lite empiri som visar att det faktiskt inte finns något uppenbart samband mellan avgiftsnivå och hur många som läser vidare:

(källa: wp ovan. Där finns också multivariat cross-section. och en IV-skattning som är riktigt skakig, jag vet).

Table 1 Tuition and enrolment in different countries [1]

Tution level

Countries

Average enrolment

Free

Finland , Belgium,
Sweden

67%

"Free" [2]

Germany , France,
Ireland

49%

Low tuition

Italy , the Netherlands,
Austria

54%

Medium tuition

Australia , New Zealand,
United Kingdom, Canada

63%

High tuition

Japan , United States

61%



[1] Source: Usher and Cervenan (2005) for tuition levels, WDI (2003) for enrolment rates.

[2] According to Usher and Cervenan, these countries are formally free but in practice substantial costs separate them from the true no-tuition countries.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (29)

Tror helt klart att du har rätt. Dessutom, vad kostar en ekonomstudent per termin? 12000 SEK kanske?

Tänk då en terminsavgift på 10k. Vilken effekt! Dubblad undervisningstid typ.
1 nov | Unregistered Commenterpontus
Kan det helt enkelt vara så att statistika analyser kommer att visa att inte ungefär lika många läser vidare, men att om individuella fall undersöks så ser man helt andra saker?
1 nov | Unregistered CommenterLeo
Eh, stryk ordet INTE i min kommentar så blir den lite mer begriplig ... (om än väldigt kortfattad ändå)
1 nov | Unregistered CommenterLeo
Men hur länge läser de? Alla har råd med en enstaka kurs på universitet även om den är avgiftsbelagd.

Undersökningen är intressant förrän denna faktor undersökts.
1 nov | Unregistered CommenterJoachim
Leo: säkerligen, så är det i regel när man jämför statistiska analyser med enskilda fall.

Joachim: Siffrorna som används i dessa studier är bruttoenrollering, som tar hänsyn till hur länge man är inskriven (därför är bruttoenrollering högre än nettoenrollering, som används i det svenska 50-procentsmålet, dvs att varannan ungdom ska gå vidare till höägre studier).
1 nov | Unregistered Commenterbergh
bergh: I sammanfattningen till din första undersökning ovan nämner du inget om vilka som rekryteras till högre studier med lågt resp högt statligt stöd till dem. Gör ni det i själva huvudtexten?
1 nov | Unregistered CommenterLeo
Leo, jag förstår hur du tänker: Kanske läser lika många vidare trots avgifter - men den sociala snedrekryteringen borde bli större när avgifterna är högre.

Det finns inte i wp ovan eftersom vi fokuserar på total enrollering. Men det finns i data, så jag har räknat ut det åt dig.

Källa: http://www.educationalpolicy.org/pdf/Global2005.pdf

Equality mäts som andel bland befolkningen vars pappa är akademiker delat med andel av studenter vars pappa är akademiker. Blir kvoten 1, är akademikerbarn inte alls överrepresenterade.

Equality för gruppen gratis, nästan gratis och låga avgifter: .51 .54 .51

Equality för medium avgiftsnivå (UK, Aus, Can): 0.62

Equality för US (hög avgiftsnivå): 0.57

Slutsats: Länderna med höga avgifter har faktiskt något lägre social snedrekrytering. Skillnaden är inte stor, och antalet länder är för få för att tala om signifikans.

Men om man trodde att skillnaden mellan inga avgifter alls och amerikanska avgiftsnivåer skulle sätta tydliga spår i den sociala rekryteringen, får man tänka om.
1 nov | Unregistered Commenterbergh
"Men om man trodde att skillnaden mellan inga avgifter alls och amerikanska avgiftsnivåer skulle sätta tydliga spår i den sociala rekryteringen, får man tänka om."

Öh, nej. Det fina med den svenska ankdammen och den uselt låga nivån på debatten i densamma medför ju just att ingen msåte tänka om. Man kan glatt hävda det man alltid har hävdat, en åsikt är väl så god som en annan?
1 nov | Unregistered CommenterErik
bergh: Tack, men varför relaterar du till om pappa är akademiker. Är det inte mer intressant att relatera till om pappa har pengar?
1 nov | Unregistered CommenterLeo
Nu är jag lite lat, har inte tittat på tabellerna i uppsatserna, men jag antar att ni kontrollerar för utbildnignspremier eller liknande? För annars är ju det första man tänker på att ni mäter kostnadssidan, utan att titta på nyttosidan.

Skit samma om det är avgifter i USA kontra Sverige, utbildningspremien är mycket högre. Skulle man däremot omedelbums införa avgifter i Sverige skulle väl det högst sannolikt ha signifikanta effekter på "enrollments"...konstant nytta, högre kostnad...lägre kvantitet.

Vad gäller snedrekrytering och avgifter vet jag inte riktigt varför det skulle ha sådana effekter som alla verkar tro. Jag har i debatter länge försökt hävda att det är något som avgiftsmotståndarna tjatat om så länge, att trots att de knappast har empirin på sin sida, alla verkar tro är sant. Så länge man kan låna till avgifter borde inte effekterna vara särskilt markanta?
1 nov | Unregistered CommenterMikael
bergh> Jag är tyvärr ganska okunnig när det gäller kvantitativ metod - vad menar du med "bruttoenrollering" i detta fall?
1 nov | Unregistered CommenterJoachim
Leo, det är som sagt inte mitt eget mått. Men jag tror inte det skulle bli särskilt annorlunda, utbildning och inkomst samvarierar i stor grad.

Mikael, ja du är lite lat :-) Ty visst har vi kontrollerat för annat, inklusive utbildningspremier.

Vi påpekar också att även vid ganska höga avgiftsnivåer är själva terminsavgiften ganska liten jämfört med alternativkostnaden (foregone earnings), vilket förmodligen förklarar att den spelar ganska liten roll.

och du har naturligtvis rätt om att man kommer att kunna låna till avgiften också, antingen genom ett subventionerat system eller på marknaden.

Slutligen: bruttoenrollering är antalet inskrivna studenter delat med antalet totalt i befolkningen i lämpligt åldersintervall. Räknas ut av FN som en del av World Development Indicators.
1 nov | Unregistered Commenterbergh
och erik,

vad härligt att du får sarkasmer att funka i text, det kräver taktkänsla. Mer sånt!
1 nov | Unregistered Commenterbergh
En hypotes är att icke avgiftsfinansierad högre utbildning leder till lägre segregation i system där inte föregående utbildning segregerar. Om samtliga länder lyckades minska segregeringen i den tidiga skolgången skulle sedan de länder med en avgiftsfri högre utbildning ha en större social spridning på de antagna. En hypotes som sagt...
1 nov | Unregistered CommenterJoachim
Ja, precis. Är inte det som Joachim påpekar själva poängen? Att den sociala snedrekryteringen härrör till tidigare faktorer är väl logiskt sett inget argument för att införa terminsavgifter...
2 nov | Unregistered CommenterMarcus
En undran. Det som rimligen borde påverka huruvida man söker sig till högre utbildning eller inte är ju vilka andra alternativ som finns. dvs jobba eller gå sysslolös. Om då arbetslösheten är hög för outbildade är incitamentet för att hellre betala för en utbildning hög om detta belönas i samhället (genom jobb, status och/eller lönepremie). Så, hur relaterar detta till avgiftsfrågan?

De undersökta länderna har olika sorters arbetsmarknader, i USA sägs ju arbetstagarens trygghet vara låg, och det är hög omsättning på arbetsmarknaden. I Sverige är arbetstryggheten hög och omsättningen på arbetsmarknaden lägre. (Jag har inga belägg utan bygger helt på mina fördomar här.)

Vad jag menar är att om sannolikheten för att få ut något av sitt pluggande är olika i olika länder så påverkar detta självklart huruvida man vill betala för sin utbildning eller inte. Det påverkar huruvida man anser att en avgift är "hög" eller "skälig" eller "låg".

Alternativkostnaden borde också innehålla lönenivån på det slags arbete man hade kunnat få som outbildad. Sverige har ju en högre "minimilön" än USA, tror jag, vilket innebär att kostnaden för en utbildning kanske inte varierar så mycket mellan Sverige och USA som man kan tro.

Vad gäller snedrekrytering så är det självklart att denna har fler orsaker än huruvida högre utbildning är avgiftsbelagd eller inte, men det måste också påpekas att snedrekrytering handlar om VILKA som läser vidare, inte hur många. Om så enrollment (brutto eller netto :-) ligger kring 90% så är det fortfarande snedrekrytering om de 10% som inte läser vidare alla är barn till fattiga icke-akademiker med utländsk bakgrund, och är lågrepresenterade bland de övriga 90%en.

Jaha, det var mina funderingar.
2 nov | Unregistered CommenterLilla jag
och vad gäller Nicholas Barr så förstod jag det som att han påpekade vilket bättre system det var med avgifter som betalades tillbaka efter examen (som procent av lönen) istället för "up-front fees" som betalas i förväg, d v s vid inskrivningen. Det är självklart att det förra systemet är bättre och det liknar också det system vi har med CSN i Sverige. Enda skillnaden är att vi i Sverige inte betalar en okänd summa i skatt för högre utbildning medans i Storbritannien så vet vi hur mycket vi betalar i efterhand för just "min" utbildning.

Ett system där avgifterna betalas i efterhand, när individen fått tillfälle att "tjäna" på sin utbildning, gynnar självklart de fattiga mer än ett system som innebär att individen först måste hitta pengarna någonstans. Det innebär inte att det är att föredra framför ett system utan avgifter överhuvudtaget.
"Enda skillnaden är att vi i Sverige BETALAR en okänd summa i skatt för högre utbildning medans i Storbritannien så vet vi hur mycket vi betalar i efterhand för just "min" utbildning."

Så skulle det vara. :-)
Lilla jag: Tack, då slapp jag skriva ned mina funderingar om just det här.

bergh: Visar inte den här lilla diskussionen mot att om det ska bli något djup i undersökningarna så krävs det en blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder. Hur ska man t ex annars kunna veta vilken statistik som är intressant? Jag har t ex en stark känsla av att de argument som Lilla jag använder ovan pekar mot kvalitativa skillnader mellan länderna som kan suddas ut vid enbart en kvalitativ analys. Då kan det verka som om avgiftsbeläggning inte gör någon skillnad, medan data i stället kanske antyder kvalitativa skillnader mellan USA och Sverige. (I det här fallet då de större löneskillnaderna i USA.)
2 nov | Unregistered CommenterLeo
Pja, när det gtäller Lilla Jags påpekanden om att snedrekrytering handlar om VILKA som läser vidare inte hur många, har jag redan berört detta i kommentarstråden.

Och påpekandet om att alternativkostnaden beror på lönenivån är klokt, och det beaktas i regel i forskningen.

Naturligtvis håller jag också med om att det aldrig är bra att vara blind i sin kvantitativa analys. Det gäller att beakta kvalitativa skillnader mellan olika länders system för att förstå vad som försiggår.

Men, törs jag tillägga, det gäller också att inte förblindas av sina egna föutfattade meningar om ett visst systems förträfflighet.
3 nov | Unregistered Commenterbergh
bergh: Mitt inlägg som berörde kvalitativ analys som ett hjälpmedel till en vettig kvantitativ analys var naturligtvis också menat som en kritik av dimensionerna i den analys du gjort ovan. Jag antar att du förstod det, men du kommenterade det inte?

Anledningen till att jag alls berör det är det som framkommer bl a i din sista kommentar "inte förblindas av sina egna förutfattade meningar". Jag uppfattar det så att en kvantitativ analys alltid riskerar att förvärra just detta. Därmed inte sagt att man inte ska göra den. Jag menar helt enkelt att valet av dimensioner och de tänkbara konsekvenserna så långt som möjligt alltid borde göras synliga.
3 nov | Unregistered CommenterLeo
(kuriosa-varning)
En annan (kvalitativ) skillnad mellan olika arbetsmarknader är möjligheten till prostitution. (lagligt/olagligt/allmänt accepterat osv) Enligt The Sunday Times finns det en tydlig koppling till avgifter i högre utbildning. Intressant med tanke på att i Storbritannien, liksom i Sverige och de flesta andra europeiska länder, är en majoritet av studenterna kvinnor.

http://www.timesonline.co.uk/article/0,,2087-2393797,00.html

Kan det vara av vikt och intresse på vilket sätt studenterna finansierar avgifterna? och har det betydelse för (sned)rekryteringen?

3 nov | Unregistered CommenterLilla jag
Tack Lilla jag, la just upp länken på min blogg.
3 nov | Unregistered CommenterLeo
Enligt artikeln bygger undersökningen på 130 studenter, varav 8 pers säger att de känner någon som arbetar som prostituerad. Det var en kvantitativ undersökning som heter duga :-)

Leo, din blogg verkar inte fungera, givet att adressen verkligen är http://www.ourcomment.org/blog/

3 nov | Unregistered Commenterbergh
This is an interesting discussion.

To start at the end and work my way up...

First, I agree with Andreas about the small sample in the UK study on sex work. Also, and maybe more importantly, it's not clear to me that they have any longitudinal data. The authors are quoted as saying it represents a "50% increase" compared to before fees rose. But where is that figure from? And since the sample size is pretty small (and there are all kinds of issues with selection, social desirability in responses etc) it's impossible to know if the difference (if there is one) is statistically significant.

Second, I'm not sure I understand how/why factors like barriers to entry into the prostitution market or labour mobility or any other labour market variable or, for that matter, differences in income spread, are "qualitative" as opposed to "quantitative". Of course one can quantify any of these things. It's just a matter of data gathering and sensible coding. Besides, quantitative or qualitative, the same rules of inference apply.

Moreover, if one is concerned about unobserved heterogeneity or nonindependence of samples, or omitted variables bias, just throw in all the fixed effects you want.

In these kinds of questions it's a matter of leverage. Saying the most with the least complicated model. Of course there are always going to be a ton of things that aren't in a model that might matter. But that's the case in deep qualitative work as well. As King, Keohane and Verba put it, "The difference between the amount of complexity in the world and that in the thickest of descriptions is still vastly larger than the difference beteen this thickest of descriptions and the most abstract quantitative or formal analysis."

Third, parents' education and parents' income are certainly related and probably to some extent interchangeable. Though in work of my own on this question using Canadian data, I found that parents' income had a slightly larger effect on the decision to attend university than did parents' education. Moving from the lowest income group to the highest increased the probability of uni attendance by 28.7 percentage points. Going from no parents with uni education to both with degrees increased the probability of uni attendance by 12.6 percentage points, ceteris paribus. But the income range was pretty big, so these results are probably not as stark as they seem. Simulations indicated that the substantive effect of parents' income on a typical student was closer in line with the effect of parents' education. That is, for a typical student, moving from a low income category to what could be called middle class, increased their probability of going to uni by about 13 points. And those are the relevant categories here. Slightly off topic, but... well, whatever.

Canada is actually an interesting case (as is the US) since tuition varies by province (or state). It's worth noting that the province with the lowest tuition (Quebec) has among the lowest levels of enrollment, while the province with the highest tuition (Nova Scotia) has among the highest levels of enrollment.

Finally, this report might be interesting to some (not to worry, this is not selfpromotion, I have no idea who the authors are!):
"Changes in tuition policy: Natural policy experiments in five countries"
link: http://www.millenniumscholarships.ca/images/Publications/tuition_e.pdf
3 nov | Unregistered Commentervarnson
bergh: Tack, det ska vara http://OurComments.org/blog/ - det fattades ett s i slutet.

Hm, det kanske inte var en jättebra undersökning. Jag har länkat tillbaka hit, så kanske jag ijnte har lurat för många ...

varnson: Jag menade att en kvalitativ undersökning kan göra valen av mätstorheter för de kvantitativa studierna bättre. Det är väl egentligen självklart.
3 nov | Unregistered CommenterLeo
Gediget, varnson! Och tack för rapporten, den hade jag hittills missat. Resultaten stämmer dock bra med övriga studier jag sett: Enrollering ökar, avsett om avgifter höjs, sänks eller fryses. (table 4, sid 47).
4 nov | Unregistered Commenterbergh
oj. inte var det tänkt att jag ville insuinera att det var en väldigt bra undersökning.

Min poäng var att om nu studenterna ska betala för sin utbildning så måste de ju få pengarna någonstans ifrån.

För att relatera till varnson (intressant inlägg. btw, jag antar att du förstår svenska så blir det enklare för mig.)så är det tydligen så att även en sänkning eller frysning av avgiften kan öka enrolleringen. (Jag tycker det är ett ganska krångligt ord som inte alls går att relatera till snedrekrytering, men okej.) Frågan måste då ställas om avgifterna över huvud taget påverkar valet att börja plugga eller inte? Eller åtminstone i bara liten grad? Därför att om avgifter ska betalas måste de tas någonstans ifrån och det blir kanske från någon nära släkting (mamma/pappa ex) eller via stipendier eller kanske jobb under studietiden. Här vill jag poängtera att prostitution bara är ett jobb bland flera, och det finns de som har moraliska betänkligheter över andra yrken också.

Poängen är alltså att det inte alls är säkert att det är individen som tar beslutet att börja plugga, som får bära den största kostnaden för detta. Och därmed påverkar inte avgiftens storlek, eller ens existens, så mycket. Det måste vara något annat som påverkar.

Det blir i alla fall den slutsats jag vill dra, efter de olika resultat som uppvisats. Sen är det ju alltid så att en massa faktorer ignoreras i den ekonomiska forskningen, som t ex hur generaliserbara resultaten är. Hänsyn tas sällan till kultur och tradition i olika länder o s v.
9 nov | Unregistered CommenterLilla jag
ett litet förtydligande bara: enrollering (eng enrolment) är bara hur många som läser vidare. det är ett krångligt ord, men det finns tyvärr inget annat svenskt ord enligt den ordlista jag kikade i.

snedrekrytering är en annan sak och kan exempelvis mätas som jag förklarade i kommentaren 1 november.

Det typiska i länder med avgifter är att det finns stipendier och lån, eller att man sparar på det sätt en del banker i sverige har bosparande. Och naturligtvis påverkar kulturella skillnader exakt hur det löses i olika länder.
10 nov | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.